Mår vi verkligen dåligt på jobbet?

Mår vi verkligen dåligt på jobbet?

Skriven av Peter Österberg, 3 augusti 2021

Det vore fantastiskt om alla mådde bra på jobbet. Då skulle alla prestera på topp, anpassa sitt lärande efter marknadens svängningar och använda sin medfödda kreativitet för att lösa komplexa problem. Men 2015 rapporterade arbetsmiljöverket om ökad ohälsa på jobbet. Och nyligen publicerade Linkedin en enkät som indikerar att nästan 50 % mår dåligt jobbet. Det handlar om att inte bli sedd och ohälsan leder till sömnbesvär. Det betyder att stora delar av den förväntade effektiviteten, det marknadsanpassade lärandet och kreativiteten hamnat i träda. Det skapar både intäktsbortfall och ökade kostnader.


Prestation är detsamma som måluppfyllelse. En rik flora av experimentell forskning demonstrerar att tydliga och utmanande mål påverkar prestation bättre än 'att göra sitt bästa'. Utmanande och tydliga mål påverkar inte bara prestation utan även upplevelsen av att klara sitt jobb – 'självkänsla på jobbet' skulle man kunna säga.


Lärande synliggörs genom beteendeförändring; lärande handlar om allt från förståelse om att 2+2 är lika med 4 liksom förståelse om olika begrepp och dess inbördes relationer. Att lära i takt med marknadens förändring är ytterligare en viktig dimension.


Kreativitet är en mental förmåga som innebär att kunna smälta samman icke-relaterade abstraktioner till nya begrepp eller konstrukt. Ett exempel som de flesta tar för givet är mobiltelefonen; en gång i tiden, när telefonerna och kamerorna var stora och klumpiga, kom någon på idén att kombinera dem till en produkt. Men kreativitet handlar också om att skapa nya koncept eller strategier för att lösa komplexa problem. Det brukar vara kostsamma historier, men ofta finns kompetenser etablerad i organisationen.


Allt detta hänger ihop med människans psyke som är förprogrammerat för social koordinering, målstyrning liksom att kunna laborera scenarier framåt i tiden. När dessa är verksamma tillsammans brukar man tala om entreprenöriellt tänkande.


Men som en baksmälla från den tid då våra förfäder levde på savannen där rovdjur lurade bakom varje sten och buske har vi även med oss något som kallas 'negativity bias'. Det är en mental fallgrop som får oss att premiera negativ information framför positiv dito.


En annan aspekt som spelar in är emotioner eller temperament. När man mäter dessa på vuxna individer använder man enkäter. Den vanligaste kallas big 5 som omfattar fem personlighetsdrag: Öppenhet för förändring, Samvetsgrannhet, Extraversion – att vara utåtriktad, Tillmötesgående – ha medkänsla för andra och Neuroticism – att känna oro för framtiden och att känna ilska över andra åsikter.


När media kablar ut information om olika former av katastrofscenarier, då premierar vårt psykes negativity bias den informationen framför de fakta som visar att världens fattigdom är rekordlåg och att det mesta är bättre än någonsin. Är man dessutom lite neurotisk så blir det ännu svårare att se ljuset i mörkret. Som lök på laxen kan nämnas den aktuella virus-pandemin som gjort framtiden än mer oviss. När ska eländet ta slut?


En tredje faktor hänger samman med maten vi äter; trots att tillgången på näringsrik och säker mat är bättre än någonsin äter allt fler saker man inte borde äta. Forskning visar att dålig mat hänger ihop med mentala ohälsa. Bra mat innehåller saker som möjliggör produktion av serotonin som möjliggör upplevelse av harmoni.


En fjärde faktor är dålig synkronisering med andra. Om vi använder vår medfödda sociala förmåga till dans, att äta middag tillsammans och att resonera – utbyta idéer genom språk – då frisätts endorfin som ger upphov till upplevelse av välbehag.


Den femte faktorn rör chefers oförmåga att använda tydliga och utmanande mål. Det är vanligt att chefer tilldelar abstrakta mål, som att man blir ombedd att 'göra sitt bästa'. Då kickar inte den motivation som förklarar prestation, marknadsanpassat lärande och kreativitet för problemlösning igång.

Peter Österberg

Fil Dr. i arbets- och organisationspsykologi